Lyssna på sidan Lyssna
Cetrum, gågata med kullersten och torg.

Sävsjö

Sävsjö

Sävsjö har det idylliska småstadslivet och närheten till det mesta du behöver. Parker och planteringar gör benämningen Sävsjö Trädgård till ett blickfång. Centrum där Kulturhuset är kärnan i ett livligt kulturliv med teater, bio och olika evenemang.

Sävsjös läge mitt på södra stambanan mellan Malmö och Stockholm gör järnvägen till en viktig kommunikationsväg. Läget mitt i Småland gör att du tar dig med bil till öst- eller västkusten på mindre än två timmar. På under en timma når du större städer, som Jönköping, Värnamo och Växjö.

Hitta hit via google maps Länk till annan webbplats.

Visit Sävsjö stad

  • Uppdaterad: Musikskolan spelar i julen på Röda kvarn

    Musikskolans elever spelar in julen på Röda kvarn/Kulturhuset.
    Evenemang
    Musik & scen
    Sävsjö
  • Hand som håller i en fisk

    Fiske i Vallsjöns FVO

    Den drygt 700 hektar stora Vallsjön hyser starka bestånd av grov abborre och gädda. Abborrfisket är kanske ett av södra Sveriges bästa, både när det gäller antal och storlek, såväl sommar som vinter. Abborre över kilosgränsen är vanligt. Det vanligaste fisket i sjön är spinnfiske, pimpel och trolling, men även mete från båt kan vara fångstgivande. Pimpelfiske och ismete är bäst i norra halvan av Vallsjön. Sjön har även gott om signalkräfta, men fisket efter denna är begränsat till markägare. Vallsjön är en klarvattensjö med mycket god vattenkvalitet och en dricksvattentäkt för Sävsjö kommun. Ett exempel på den goda vattenkvaliteten är förekomsten av den nationellt rödlista blågrönalgen sjöhjortron. Fiskarter i sjön: Abborre, Gädda, Mört, Sutare, Sik, Lake. Mer information om Vallsjöns FVO och hur man går tillväga för att köpa fiskekort finns på fiskekartan.se
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö
  • Dans Fritidsbod Sportringen

    Dans Fritidsbod Sportringen

    Dans Fritidsbod är sport och fritidsbutiken mitt i Småland, belägen vid torget i Vrigstad . Här i knutpunkten mellan väg 127 och 30 har vi funnits sedan starten 1986. Sedan 1989 är vi även anslutna till Sportringen-kedjan och går sedan dess under namnet Sportringen Dans i Vrigstad .
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö kommun
  • Studio K

    Studio K GreenRoom

    Studio K GreenRoom som finns i Vrigstad är en mixad butik. Det finns blommor i butiken och det går att köpa fika. I samma lokal finns det möjlighet att får ditt hår fixat och klippt. Önskar du hjälp med hudvård eller vill du boka en ansiktsmassage så finns det möjlighet för detta. Mer information finns i länkarna.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö kommun
  • Cirkel K

    Cirkel K Vrigstad

    Cirkel K är en bemmanad tankstation, i Vrigstad. Cirkel K har en butik, där man kan köpa livsmedel och saker som behövs till bilen. Möjlighet till att tvätta bilen finns.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö kommun
  • Dackeleden vid Lövshults turistcenter i Lövshult i de södra delarna av Sävsjö kommun.

    Dackeleden

    Vid Lövshults Turistcenter i Lövshult i södra delarna av Sävsjö kommun finns en vandringsled på cirka tre kilometer benämnd Dackeleden.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Tre barn med cyklar och hjälmar.

    Cykelvägar i tätorterna

    Det finns även många fina vägar att cykla i våra tätorter. Med hjälp av kartan kan du hitta cykelvägar.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • skylt som finns på taket och det står Family House

    Estilos

    Estilos (tidigare Family House) finns i Sävsjö, där de har ett brett sortiment av kläder, både för män, kvinnor och barn.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö kommun
  • Bild på butiken Magasin 22, ser skyltfönstrena

    Magasin 22

    Magasin 22 är en klädes- och inredningsbutik i Sävsjö. Det finns kläder för kvinnor och barn, och även ett stort utbud av inredning.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö kommun
  • affären People skyltfönstret med skyltdockor en trappa som man kan gå upp och in

    People

    Peolpe är en klädesbutik i Sävsjö. En modebutik för både kvinnor och män.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö kommun
  • Bild på tank automaterna på Gulf ser affären och dess dörr

    Gulf i Sävsjö

    Gulf är en bemmanad tankstation i Sävsjö. Gulf säljer bland annat drivmedel, släpvagnar, biltvätt, korv, hamburgare, fikabröd, sallader och paninis.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö kommun
  • Bild på affären djurens värld, skyltfönster

    Djurens värld Sävsjö Sävsjö Zoo & Lek  

    Idag är företaget en väl etablerad djuraffär som säljer foder och tillbehör till hund och katt. Butiken säljer kaniner, hamstrar, marsvin, fåglar m.m finns i butiken samt foder och tillbehör till dessa. Butiken har ett stort sortiment av akvariefiskar samt dammfiskar och säljer akvarium och tillbehör till dessa. I butiken finns det även en avdelning med barnleksaker.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö kommun
  • Bild på mataffären X-tra

    Coop X-tra Sävsjö

    Coop X-tra är en av Sävsjös matbutiker. Butiken är belägen intill väg 127.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö
  • Skylt över blå mountainbike-slinga vid Djurgårdsområdet

    Cykla mountainbike i Sävsjö

    Här finner du en karta och GPS-fil för den blå cykelrundan som är anpassad för mountainbikecykling. Cykelrundan ligger i Sävsjö. Den startar och går i mål vid Djurgårdsområdet precis intill Djurgårdsstugan. Sträckan är cirka 4 km lång och är skyltad.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö
  • Jenny Almqvist och Anna Frej cyklar i skogen i Vrigstad.

    Cykla Vrigstad till Nydala

    Här hittar du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Vrigstad och går till Nydala. Cykelrundan är 40 kilometer lång och det lämpar sig att använda en mountainbike.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Detaljbild på cykelhjul på asfaltsväg

    Cykla Vrigstad - Slättsjön runt

    Här hittar du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Vrigstad och går runt Slättsjön. Cykelrundan är 7 kilometer lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Detaljbild på cykelhjul

    Cykla Vrigstad - Rusken runt

    Här hittar du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Vrigstad och runt sjön Rusken. Cykelrundan är 62 kilometer lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Cyklist cyklar på asfaltsväg

    Cykla Vrigstad - Nydala-Rörvik-Stockaryd

    Här hittar du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Vrigstad via Nydala, Rörvik och Stockaryd. Cykelrundan är 57 kilometer lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Mountainbike på stig i skog

    Cykla Vrigstad - Norra Ljunga - Komstad - Hylletofta

    Här hittar du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Vrigstad och går via Norra Ljunga, Komstad och Hylletofta. Cykelrundan är 54 kilometer lång och det lämpar sig att använda en mountainbike.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Detaljbild på cykel

    Cykla Vrigstad - Lundholmen runt

    Här hittar du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Vrigstad och går runt Lundholmen. Cykelrundan är 8 kilometer lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Cyklist cyklar på en asfaltsväg

    Cykla Vrigstad - Lammhult - Möcklehult - Nydala

    Här finner du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Vrigstad och går via Lammhult och Möcklehult till Nydala. Cykelrundan är 73 kilometer lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Gul cykel med cykelkorg

    Cykla Sävsjö - Vallsjön runt

    Här hittar du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Sävsjö och går runt Vallsjön. Cykelrundan är 30 kilometer lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Cykel rullar längsmed asfaltsväg

    Cykla Sävsjö till Vallsjöbaden

    Här finner du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som går från Sävsjö till Vallsjöbaden. Cykelrundan är 12 km lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Cykel på asfaltsväg med gräs i förgrunden

    Cykla Sävsjö till Bringetofta via Norra Ljunga

    Här finner du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Sävsjö till Bringetofta via Norra Ljunga. Cykelrundan är 28 km lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Cyklist på asfaltsväg

    Cykla från Sävsjö till Bodafors

    Här finner du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Sävsjö till Bodafors via Komstad. Cykelrundan är 42 km lång.  
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Cyklist cyklar på asfaltsväg

    Cykla Sävsjö - Skepperstad via Torset

    Här finner du en karta och GPS-fil för en cykelrunda som utgår från Sävsjö - Skepperstad via Torset. Cykelrundan är 22 km lång.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Västermarkens naturreservat

    Västermarkens naturreservat

    Västermarkens naturreservat finns 8 km norr om Hylletofta kyrka. Området är på 29,7 hektar. Området är en välbevarad naturskog där det finns gammal skog, bergbranter, vårtmarker och skogssjöar. Det finns sanktmarker i naturresarvatet. Läs mer om Västermarkens naturresarvat på Länsstyrelsens webbplats .
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Kråketorpsskogens naturreservat

    Kråktorpsskogen naturreservatet

    Kråketorpsskogens naturreservat finns ca 9 km sydost om Hultsjö kyrka. Områdets hektar är 30. Området har våtmarker och ligger runt Skoggölen, och är omringad av barrblandskog. Kråketorpsskogen går ihop med ett naturreservat i Kronobergs län, med samma namn. Naturresarvatet är unikt och variationsrik. På naturreservatet finns en informationstavla över området. Läs mer om Kråktorpsskogens naturreservat på länsstyrelsens webbplast .
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Hjertbergs lilla kontorsvaruhus

    Hjertbergs lilla kontorsvaruhus finns i centrala Sävsjö, affären har ett utbud av kontorsmaterial.
    Se och göra
    Shopping
    Sävsjö
  • All-tid Småland

    All-Tid Småland är en organisation, där de erbjuder kompletta menyer av besöksmål för att du ska kunna planera en innehållsrik vistelse i Småland.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Lekplats Tällevad

    Här finns det många olika aktiviteter för både stora som små. I lekområdet finns det flera olika lekredskap däribland en arena där man kan spela diverse bollekar, klätterställningar och gungor. Det finns möjlighet för medföljande att slå sig ner. Mer information om lekplatser i Sävsjö kommun finns här.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö
  • Lekplats Sturegatan

    Lekplats Sturegatan

    Lekplatsen vid Sturegatan ligger bredvid parken Kronan i centrala Sävsjö. Det finns många olika lekredskap däribland klätterställningar och rutschkana. Det finns även möjligheter att slå sig ner för medföljande. Lekplatsen är i nyskick. Länk till mer information om lekplatser i Sävsjö kommun .
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö
  • Promenadstråket runt Eksjöhovgårdssjön

    Vandra runt Eksjöhovgårdssjön

    Eksjöhovgårdssjön runt är ett naturskönt och populärt promenadstråk i utkanten av Sävsjö. Rundan är cirka 4 kilometer lång och består av en bred promenadväg genom skog och mark. Lämpliga parkeringsplatser finns vid Eksjöhovgårds slottsruin och vid Sävsjö Camping. Eksjöhovgårds slottsruin med anor från medeltiden är värd ett extra stopp. Läs mer om Eksjöhovgårds slottsruin .
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö
  • Rönnbergens naturreservat

    Rönnbergens naturreservat ligger ca 9 km norr om Hylletofta kyrka. Området ligger på höjden, ca 300 meter över havet och har en hektar på 31,9. Det finns flera olika sällsynta arter så som Älmhultsmossen, hakmossa och vågig sidenmossa i naturreservatet. Läs mer om Rönnbergens naturreservat på länsstyrelsens webbplats.
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Brunnsekärrets naturreservat

    Brunnsekärrets naturresarvat

    Brunnsekärrets naturresarvat ligger ungerfär 5 km sydost om Hylletofta, söder om byn Mossaryd. Resarvatet är 5,2 hektar. På Brunnsekärrets naturreservat finns fjällväxten Kung Karls spira. Den är tvåfärgad och kan bli uppemot 1 meter lång. Kung Karls spira växer i kärr och på fuktiga ängar. Vid Brunnsekärrets naturresarvat finns en informationstavla, närhet till kollektivtrafik, parkering och en stig som sträcker sig ungefär 700 meter in i naturresarvatet Läs mer om Brunnsekärrets naturresarvat på Länsstyrelsens webbplats .
    Se och göra
    Aktiviteter
    Sävsjö kommun
  • Hattens naturreservat

    Hatten är ett välbesökt område, som ligger strax öster om Svenarum i Sävsjö och Vaggeryds kommuner. Hattens naturresarvat ligger i ett varierande område, där både höjder, våtmarker, raviner och branta sluttningar förekommer. I Hattens naturreservat finns sällsynta arter av mossor och lavor finnas, ex. grön sköldmossa, vedtrappmossa, kattfotslav, garnlav, lungla och långfliksmosa. Puttebäcken rinner genom Hattens naturreservatet, i Puttebäckens norra delar finns vindskydd med eldstad. Det finns bland annat också parkering, rastplats, vandringsled, stig och en informationstavla Läs mer om Hattens naturreservat på Länsstyrelsens webbplats .
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Eksjöhovgårds Värdshus

    Eksjöhovgård

    Eksjöhovgårds historia Gåvor till folket i Ekesio Eksjöhovgård eller Ekesio, som gården då hette, syns första gången i ett dokument från 1287. Då låter Cecilia Elofsdotter skriva sitt testamente, där hon bland annat ger gåvor till sitt gårdsfolk i Ekesio. Gården testamenterades senare till Nydala kloster, vilket var ganska vanligt bland medeltidens stora jordägare. Från Nydala kloster till Sven Sture Efter ett sekel i klostrets ägo kom Eksjöhovgård genom ett jordbyte år 1420 i Sven Stures ägo. Gården hade vid den tiden ett strategiskt läge. Under 1300-talet och en bit in på 1400-talet fanns häradets tingsplats här och gården låg centralt intill handelvägar söder- och västerut. Eksjöhovgård ärvdes sedan av den yngre Stureättens anfader Nils Sture. Under Sturarnas tid blev Eksjöhovgård kärnan i ett omfattande godskomplex. År 1616 dog Stureätten ut och Eksjöhovgård kom i andra händer. Godset hade då för länge sedan mist mycket av sin betydelse, eftersom Sturarna under årens lopp förvärvat egendomar närmare rikets centrum, Stockholm. Eksjöhovgårds slott Fältmarskalken Carl Mauritz Lewenhaupts ägde godset i mitten av 1600-talet. I hans ägo började bygget av en ståndsmässig bostad i tre våningar av sten med två flyglar framför. Idag står byggnaden kvar som ett monument över den svenska högadelns många kostsamma byggnadsprojekt under stormaktstiden. Ruinen har också gett inspiration till Sävsjö stadsvapen. Läs mer om Eksjöhovgårds slottsruin Eksjöhovgårds värdshus Mer information finns här: Eksjöhovgårds värdshus Statarstugan För mer information om Statarstugan, läs här: Statarstugan Skomakarmuseum Information om Skomakarmuseumet finns här: Skomakarmuseum Brandmuseum För mer information om brandmuseumet finnns den här: Brandmuseum Magasinet Mer information om Magasinet finns här: Magasinet Vallsjö nya kyrka Informationen om Vallsjö nya kyrka finns här: Vallsjö nya kyrka
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Magasinet längsmed Sävsjö Häradsväg

    Magasinet

    Vallsjö sockenmagasin byggdes 1810, där användningsområdet var att ha byggnaden som förrådsbyggnad för spannmål, ifall det blev nödår så fanns det ett som ett reservlager. Sockenmagasin kallas ibland för tiondebod, därför att bönderna skulle förvara en tiondel av sin spannmål där. Vallsjö Sockenmagasin har haft flera olika användningsområden. Från slutet av andra världskriget till 1980 användes magasinet som ett militärt beredskapslager för hudar, borsyra och ricinolja. Efter1980 och framåt använder Sävsjö Hembygdsförening som förråd.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Torset och byarna i Vallsjöbygden

    Attraktiva platser Närheten till Sävsjö och det vackra läget intill Vallsjön med bad och friluftsliv, har gjort att Torset och de intilliggande byarna är attraktiva platser att bo på. De flesta hus är bebodd och det har också byggts flera nya hus under senare år. Vid Vallsjön finns ett stort sommarstugeområde och flera sommarstugor är idag ombyggda till helårsboende. Här ligger också en av kommunens fina pärlor, Vallsjöbaden. Gamla skolan Mitt i Torset ligger den gamla skolan, byns samlingsplats, och hit fick barnen i Vallsjö socken gå för skolgång. Torsets första lärare Torsets förste lärare, Peter Magnus Forsström, var runt 20 år när det blev skolplikt i Sverige 1842. Han var mycket fattig men viljan fanns att bli något mer än en fattig bonddräng. Det berättas att Forsström gick till fots till seminariet i Växjö, där han tog sin folkskollärarexamen. Forsström var först ambulerande lärare, vilket var det vanligaste under de första decennierna efter folkskolestadgans tillkomst. På eget initiativ byggde han sedan en skola i Torset i mitten av 1860-talet. Första skolhuset, som är rivet, låg ett hundratal meter från den senare skolbyggnaden. Denna finns kvar och fungerar idag som byns samlingslokal. Folkskolan blev alltså fast men småskolan fortsatte att ambulera fram till 1909 då ett nytt hus byggdes som småskola. Det huset är idag privatbostad. År 1958 lades skolan i Torset ner. Mopedrally i Torset I Vallsjöbygden finns ett aktivt byalag, Torsets byalag, som huserar i den gamla skolan. De ordnar flera gånger om året aktiviteter för byborna bland annat ett mopedrally. På övervåningen har iordningställts ungdomslokaler, vilket behövs, för i Torset med omnejd bor det många barnfamiljer. Affär, telefonväxel och postkontor Gåvan ligger ett stenkast från Torset. Här fanns fram till 1960-talet affär med telefonväxel och postkontor samt hållplats för järnvägen mellan Sävsjö och Vetlanda. Verksamheter i bygden I bygden har också funnits verksamheter av olika slag. Allt från remskivefabrik, cementfabrik, möbeltillverkning, torvströfabrik, sågverksrörelse, pälsdjursuppfödning till hönseri. Det har också funnits en stenkrossanläggning, vilken ägdes av Statens Vägverk. Under krigsåren förekom också tillverkning av träkol till gengasdrift. Mycket av det som tillverkades fraktades på järnvägen till Sävsjö, där det lastades om och transporterades vidare ut i landet och även exporterades. Värdefullt naturområde i Hallenstorp Strax intill Torset ligger Hallstenstorp. Där finns ett Natura 2000 område som ingår i EUs nätverk av värdefulla naturområden. Vid Hallstenstorp finns en artrik slåtteräng som bevaras genom lieslåtter. Där finns arter som smörbollar, svinrot, slåttergubbar, jungfrulin, darrgräs och hirsstarr. På Hallstenstorp finns också en betesmark med stor artrikedom, t ex växer den rödlistade arten granspira här. Sävsjö ridklubb I Källeryd som ligger mellan Torset och Eksjöhovgård, finns kommunens ridklubb. Sävsjö ridklubb bildades 1974.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Sävsjö by längsmed Sävsjö Häradsväg

    Sävsjö by

    Åskan slog ner i Tingshuset Sävsjö by ligger vackert vid Sävsjön och byns namn lånades ut till stationssamhället Sävsjö, som bildades 1864 när Södra stambanan byggdes från Malmö till Nässjö. Järnvägen planerades först att gå genom byn, med ett stationshus vid Sävsjöns östra strand. Det var dock ett förslag som inte gillades av bönderna i byn. Alldeles stopp blev det när ägaren till Södergården fick veta att han måste riva sin ladugård, som råkade ligga mitt i vägen för det tilltänkta banan. Det berättas att bönderna tydligt talade om för järnvägens ingenjörer att de kunde dra vart de ville med sin bana, men över byns marker skulle då otyget inte fram. Järnvägen kom sedan att hamna någon kilometer österut på andra sidan Torkån, där patron Fagerberg på Eksjöhovgård upplät mark. Sävsjö by var häradets tingsplats under 1600-talet och fortfarande kallas platsen där tinget hölls för Tingsslätt. En dramatisk händelse skedde 1618 då åskan slog ned i tingshuset mitt under pågående förhandlingar och tre personer dog. "Tjuvakistan" I Sävsjö by finns fortfarande gårdsnamn som kommer från det uppdrag man hade när tingsplatsen låg i byn. I Skrivaregården bodde skrivaren som skrev vid tinget. Och i Kistegården förvarades kistan, det vill säga dombok och viktiga handlingar. Det sägs också att ”tjuvakistan” inrymdes här, det vill säga motsvarigheten till häradshäktet. Här satt alltså fångarna under tingsförhandlingarna. Gårdsnamn som beskriver läget Som i många andra byar finns också gårdsnamn som beskriver läget. Södergården, Mellangården och Norrgården är sådana namn. Stenvalvsbro i Sävsjö by I byn finns en vacker och väl bevarad stenvalvsbro där vägen tidigare gick. Valvbroar av sten är de idag äldsta bevarade stenbroarna. Den är kallmurad utan murbruk och består av inpassade naturstenar. Dessa tar upp tyngden av bron och lasten på denna genom att fördela tryckkrafterna utefter bron. Bron byggdes 1897, tidigare låg på samma plats en träbro.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Galgabacken längsmed Sävsjö Häradsväg

    Galgabacken

    Avrättningsplatsen Att göra orätt har alltid kunnat straffa sig. För länge sedan så illa att man kunde få sona sina brott med sitt liv. Därför fanns det avrättningsplatser i närheten av tingsplatsen. Någon gång i mitten av 1700-talet hamnade Västra härads avrättningsplats i utkanten av Komstad, på gränsen mot Ljunga by. Dessförinnan låg den troligtvis vid bron över Torkån. Då var detta en folktom plats på gränsen mellan socknarna Ljunga och Vallsjö, idag är det mitt i centrala Sävsjö. Avrättningsmetoden En avrättningsplats skulle ligga avskilt men ändå vara lätt att hitta till. Platsen utmed vägen i utkanten av Komstad, var väl lämpad för detta ändamål. Den fick namnet Galgabacken, trots att här aldrig var någon galge. Som avrättningsmetod var det halshuggning som gällde. Avrättningsplatsens gropar Hur många som avrättats på Galgabacken i Komstad är inte känt men man vet att platsen användes som avrättningsplats mellan 1757 och 1858. Ännu kan man ana den grävda grop där den avhuggnes huvud skulle falla. Allmänheten avskräcktes från att göra orätt När någon dömts till avrättning lästes en kungörelse om detta upp i häradets kyrkor för att alla skulle veta om det. Överheten såg gärna att allmänheten bevittnade dessa händelser och då avskräcktes från att göra orätt. Allmänheten bevittnade avrättningen En avrättning lockade stora folkmassor, både vuxna och barn kom och det berättas att de mest företagsamma klättrade upp i träden för att se bättre. Då huvudet på offret föll, föll också en och annan trädklättrare. Det makabra skådespelet blev antagligen för mycket att bevittna. Kloka gummor Vid en avrättning var också kloka gummor på plats. De var snabbt framme för att torka upp den avrättades blod. Blodet torkade de och löste sedan upp i vatten. Man trodde att vattnet kunde bota folk med fallandesjuka, vilket var ett gammalt namn på epilepsi. Galgabackens sista offer 1858 var sista avrättningen på Galgabacken. Offret var Anders Andersson, som också gick under namnet Farao efter sitt besvärliga sätt. Farao var arrendator på en gård men fick inte förnyat arrendekontrakt av jordägaren. Säkert blev han sur på allt och alla och inte minst på den nye arrendatorn. Denne förgiftade han med arsenik, dolt i smör, när han bjöd den inte ont anande mannen på sup och smörgås. Likaså gjorde han med grannkvinnan, som han trodde talat väl om den nye arrendatorn inför jordägaren. Även hon bjöds på förgiftad smörgås. Då det upptäcktes och han dömdes i tingshuset i Komstad till avrättning på Galgabacken.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Gravfält Norra Ljunga längsmed Sävsjö Häradsväg

    Gravfält Norra Ljunga

    Markering ovan jord saknas Människor har i alla tider gravlagt sina döda. Men gravskick och gravformer har förändrats över tid och skiljer sig åt mellan regioner. I Jönköpings län är rösen, stensättningar, domarringar och högar vanliga men det finns också gravar som idag saknar markering ovan jord. Flera olika gravtyper På Norra Ljunga gravfält finns både gravhögar, treuddar, stensättningar och domarringar. Gravfältets sammansättning med olika gravtyper tyder på att det använts under mycket lång tid och att det bott människor här väldigt länge. Gravhögar bevarade från yngre järnåldern På gravfältet i Norra Ljunga finns minst 100 gravar och stensättningar. De flesta är svåra att urskilja men några syns tydligt. Till exempel den treudd som har närmare 10 m långa armar. De är svåra att tidsbestämma men finns ofta ihop med gravhögar, vilka var vanliga vid yngre järnåldern det vill säga cirka 800-1050 efter Kristi födelse. På gravfältet syns flera välvda högar tydligt. Domarringarna består av ett antal stenar, vanligast 9 eller 12, vilka bildar en rund krets. De här gravarna är ofta från århundradena efter Kristi födelse. Tyvärr är dessa svåra att se på Norra Ljunga gravfält. Döda begravdes på kyrkogården När kyrkan byggdes på 1100-talet och människorna i byn kristnades, kom inte gravfältet att användas längre. Därefter begravdes byborna på kyrkogården.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Komstad kvarn längsmed Sävsjö Häradsväg

    Jonas Brunck

    Emigrerade till Amerika Många smålänningar emigrerade i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet på grund av fattigdom. Men redan i början av 1600-talet gav sig en man vid namn Jonas Brunck iväg från Småland. Kanske bakgrunden var att dessa trakter då härjades svårt av danskarna. Eller var det nyfikenhet och äventyrslystnad, som lockade honom att söka nya vägar. Dokumentet från 1639 Man har hittat ett dokument från 1639 som är undertecknat av Jonas Brunck. Där står att han kommer från ”Coonstay i Smolach” vilket tolkas som Komstad i Småland. Kaptenen Jonas Brunck Som ung lämnade dock Jonas Brunck Småland och gick till sjöss. Det gick bra för honom och han avancerade till kapten och övergick så småningom till holländsk tjänst. Engelsmännens erövring - New York År 1638 gifte han sig med en Teuntie Joriaens och året därpå gav sig det äkta paret iväg över Atlanten till den holländska kolonins huvudstad Nya Amsterdam på den amerikanska ostkusten. Staden som så småningom, efter engelsmännens erövring, kom att heta New York. Vid den tiden var staden inte stor, på ett kopparstick från omkring 1630 ser man en kyrka, hamnen, en väderkvarn, en rad bodar eller bostadshus och några magasin och större byggnader omgivet av lövklädda höjder. Jonas Brunck köpte mark av Indianerna Efter ankomsten till Nya Amsterdam lämnade Jonas Brunck sjömanslivet och köpte av indianerna ett stort landområde på 264 hektar strax öster om den norra delen av ön Manhattan. Köpesumman var säkerligen obetydlig, kanske bara några handelsvaror för indianerna förstod sig ännu inte på pengar. Till delar av sitt inköpta landområde skaffade han också arrendatorer. Ett kontrakt från den 21 juli 1639 säger att två män fick arrendera ett område gratis i tre år mot att de röjde ny mark och där odlade tobak och majs. Ett annat kontrakt skrevs med två bröder, som fick arrendera ett område på sex år. Under tiden skulle de få ett bra hus och mark att odla. De skulle också få låna två hästar och en ko. Arrendeavgiften bestod av vissa kvantiteter säd och smör samt hälften av den boskap, som förhoppningsvis blev till under arrendetiden. Anställda Några arbetare hade Jonas Brunck anställt redan före avresan till Nya Amsterdam. Enligt ett par bevarade kontrakt kom han överens med tre män och en kvinna om att de skulle arbeta åt honom i fyra respektive fem år mot att han svarade för transporten över till Amerika. Jonas Brunck blev tobaksodlare På en del av sitt nyförvärv lät Jonas Brunck bygga ett präktigt bostadshus av sten, som han kallade Emmaus. På egendomen uppfördes även bostäder för de anställda och torklador för tobak. Den före detta bondpojken och sjömannen blev nu tobaksodlare. En betydande man Det gick bra för Jonas och hans egendom växte. Han var troligtvis också en betydande man för man vet att en överläggning mellan holländarna och indianerna resulterade i ett viktigt fördrag, som undertecknades 1642 i Jonas Bruncks hus. Den historiska händelsen lär ha förevigats i en ännu bevarad målning ”Signing the Treaty with the Indians”av den amerikanske konstnären John Ward Dunsmore (1856-1945). Avled 1643 Jonas Brunck fick dock inte njuta av sina framgångar så länge. 1643 dog han, knappt fyra år efter han kom till det nya landet. Dödsorsaken är okänd men bouppteckningen finns kvar och den visar på att han var en förmögen man med många tillgångar. Förutom egendomen med grödor, boskap och byggnader efterlämnade han det väl inredda Emmaus, där man bland annat noterar målningar, speglar, silverföremål, ett japanskt svärd, en rikhaltig garderob med dräkter och hattar, ett välförsett bibliotek med böcker på holländska, tyska, latin och danska om navigation, teologi, medicin och historia. Jonas Brunck lär ha varit en bildad man. The Bronx Jonas Brunck var borta men Bruncks land fanns kvar. På småländska uttalades det Broncks land och förkortades Broncks. Så småningom blev det The Bronx och så heter fortfarande stadsdelen i New York, öster om Manhattan. Allt detta efter den förste ägaren, en bondpojke från Småland!
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • En ko på en äng i Norra Ljunga längsmed Sävsjö Häradsväg

    Jord- och skogsbruk utmed Häradsvägen

    Länets största mjölkproducenter Utmed Sävsjö häradsväg mellan Norra Ljunga och Vallsjö finns två av länets största mjölkproducenter med tillsammans över 1000 kor. Trakten kring Sävsjö är en typisk jordoch skogsbruksbygd och naturförutsättningarna här gör att det på åkrarna odlas mycket vall, vilket används till djurfoder. I skogarna är det granen som är dominerande. Industriella revolutionen Jordbruk var den viktigaste näringsverksamheten fram till den industriella revolutionen på 1800-talet. Det var också arbetsintensivt och sysselsatte därför större delen av befolkningen. Före 1930 bodde och arbetade i Sverige fler människor på landsbygden än i städerna. Industriella revolutionens påverkan på dagens samhälle Idag är det få som arbetar på gårdarna, däremot är jord- och skogsbruk mycket kapitalintensivt. Maskiner har ersatt människor. "Potaterna, vaccinet och freden" Under den första hälften av 1800-talet ökade befolkningen i Sverige. Man säger ibland att det var tack vare ”potaterna, vaccinet och freden”. Trots en intensiv uppodling räckte maten inte till och flera år av missväxt och nödår i slutet av 1800-talet, gjorde att många människor i våra trakter emigrerade till Amerika. Effektivisering av jordbruket För att få mer rationell jordbruksdrift och på så sätt mer mat, var jordbruket tvunget att effektiviseras. Det skedde genom olika jordreformer såsom storskiftet, enskiftet och laga skiftet. Dessa reformer innebar att man slog ihop mindre åkertegar till större åkrar, vilket gjorde arbetet mer rationellt. Även nya växter, odlingsmetoder, dikning, förbättrade redskap och konstgödsel bidrog till förbättringar. Jordbrukets utveckling med hjälp av tekniken Omkring sekelskiftet 1900 drar jordbruket nytta av teknikens utveckling. Traktorer, skördetröskor och mjölkingsmaskiner anses som de mest betydelsefulla. När traktorn fick genomslag efter andra världskriget försvann mer än en halv miljon arbetshästar från de svenska gårdarna. Detsamma gällde arbetet i skogen, där man idag har skördare och andra maskiner istället för häst och manskraft. Självförsörjningsgraden minskar För att få lönsamhet har jordbruksföretagen genom åren rationaliserats och slagits samman till större enheter. Trots en betydande rationalisering av jordbruket är konkurrensen stor från andra länder. Den svenska självförsörjningsgraden har minskat kraftigt och är 2014 runt 50 % för kött och mejeriprodukter. Mindre produktion av livsmedel kan också ge avtryck på vår landskapsbild. Färre djur gör att ängar och hagar inte betas utan växer igen.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Milstolpar längsmed Sävsjö Häradsväg

    Milstolpar

    Markerade avstånd med hjälp av milstolpar I Sverige användes milstolpar från 1649, då Gästgivarordningen utfärdades, till 1890-talet för att markera avstånd längs landsvägar och senare häradsvägar. Genom stormaktstidens ökande centralförvaltning och ökande resor, hade belastningen på allmogens skjutsplikt nått outhärdliga nivåer och något måste göras. Därför införde Kronan traktamenten och resepenningar till sina ämbetsmän, vilket i sin tur skapade behov av kunskap om avstånd i landet. Beräkning av resersättningar Oftast sattes en större stolpe upp vid varje hel mil och mindrestolpar som markerade halva och fjärdedels mil. Syftet med milstolparna var att få tillförlitliga underlag för beräkning av reseersättningar. Därför måste vägarnas mätning utgå från Stockholms slott. Den mil som avsågs var inte vår nuvarande mil på 10 kilometer utan en mil motsvarade 18000 alnar, vilket var cirka 10688 meter. Milstolparnas utseenden Milstolparna är oftast försedda med kunglig krona och monogram, miltalet, Landshövdingens namn samt ibland även årtalet. Från början gjordes milstolparna oftast i trä. Först omkring 1750 blev det vanligare med milstolpar i sten och under 1800-talet började de tillverkas av järn. Väglagen infördes 1891 När den nya Väglagen trädde i kraft 1891, upphörde föreskrifterna om milstolpars uppsättande. Redan på 1870-talet infördes den nuvarande millängden det vill säga 10 kilometer och då fungerade milstenarna inte längre som en korrekt avståndsmätning. Milstolparnas placeringar i Småland Milstolpar är genom fornminneslagen 1942 lagskyddade fasta fornminnen och får inte utsättas för någon åtgärd utan länsstyrelsens skriftliga medgivande. Milstolpen på gränsen mellan Komstad och Sävsjö låg vid en av de två stora vägarna i Västra härad, vägen mellan Jönköping och Kalmar, via Sandsjö. Den andra större vägen gick mellan Jönköping och Växjö via Vrigstad.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Norra Ljunga längsmed Sävsjö Häradsväg

    Norra Ljunga

    Länets största lantbruksföretag Norra Ljunga by är en vacker radby. Trakten är en typisk jordbruksbygd och här finns ett av länets största lantbruksföretag med mjölkproduktion. Gravfältet i byn vittnar om att det har bott människor här under mycket lång tid. Mitt i byn ligger också en av Njudungskyrkorna från 1100-talet. Bygdens skola bygdes 1910 Huset i byn som idag är Svenska kyrkans församlingsgård, byggdes år 1910 som skola. Tidigare fanns på platsen ett kombinerat skol-och fattighus, vilket var ganska vanligt under de första decennierna efter folkskolestadgans tillkomst 1842. Skolans uppbyggnad I det nya huset byggdes folkskolesal och lärarbostad i bottenvåningen samt småskolesal och lärarinnebostad på andra våningen. Småskolan fanns kvar i byn till 1935, därefter fick barnen åka till Sävsjö för skolgång. Folkskolan var kvar i Ljunga ytterligare tjugo år innan sista examen hölls i skolan. Kommunalsal i skolhuset På andra våningen i skolhuset fanns också en kommunalsal. Där höll man sockenstämmor och viktiga ärende i byn togs upp för förhandling. I ett protokoll från de första decennierna på 1800-talet kan man läsa om den föräldralösa sockenflickan Karin, som stämman beslutar ska auktioneras bort till den som begär minst betalt. Ingen vill dock ha henne så det blir sockengång för flickan. Hon fick alltså vara två dygn i varje matlag för att fördela bördorna. Problem med spritmissbruk var också något som kunde tas upp på stämmorna. För att komma tillrätta med problemet bestämdes att man bara fick bjuda på tre supar vid kalas, bröt man mot det blev domen böter eller rent av stockastraff! Socknarna slogs samman Kommunalsalen användes fram till 1947 då Ljunga och Vallsjö socknar slogs samman till Sävsjö stad. Därefter hölls stämmorna i Sävsjö. Svenska kyrkan övertog skolhuset År 1970 övertog Svenska kyrkan det gamla skolhuset och bottenvåningen gjordes om till trivsam samlingslokal och sammanträdesrum. En aktiv syförening har under åren ordnat många sammankomster i huset och också bidragit med flera inventarier, bland annat en målning av Martin Kling som pryder den stora samlingssalens fondvägg. Skolsalen och kommunalsalen på andra våningen är restaurerade av hembygdsföreningen under 1990-talet och ser idag ut som när de var i bruk. Galleri Norra Ljunga Mitt emot församlingsgården ligger Galleri Norra Ljunga i en byggnad som tidigare var missionshus. Som i de flesta byar i dessa trakter fanns en missionsförsamling och i Norra Ljunga bildades den 1911. Efter något år hade församlingen byggt ett missionshus och fram till 2012 hade man verksamhet i huset, på senare år dock bara några gånger per år. De senaste åren har den 100-åriga byggnaden genomgått en förvandling och blivit konsthall med anslutande ateljé. Byggnaden ägs av konstnären Robert Emanuel Fredriksson, som här visar sin egen och andras konst. David Gunnarsson- motivlackerare och tecknare Från byn kommer ytterligare en konstnär, David Gunnarsson. Han är tecknare och motivlackerare och har främst gjort sig känd för att måla målvaktsmasker. David målar hockeymasker till målvakter över hela världen, främst till elitserien och NHL. Han har bland annat gjort masker till Dominik Hasek, Stefan Liv, Henrik Lundqvist och Johan Hedberg. På ett garage vid föräldragården finns en stor målning av Åsa-Nisse som David gjorde 1995 när han fortfarande bodde kvar hemma i byn.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Sten rest efter Pehr Hörberg utmed Sävsjö Häradsväg

    Pehr Hörberg

    Välkänd konstnär och kunglig hovmålare Pehr Hörberg föddes 1746 på soldattorpet Övra Ön i Virestads socken. Han var en fattig knektson med ett stort intresse för måleri i kombination med mycket ambition och vilja. Tack vare det lyckades han bli en välkänd konstnär och till och med kunglig hovmålare. Utnämnd till häradsmålare Hörberg började sin målarbana som lärling hos en dekorationsmålare i Växjö. Efter några år får han sitt gesällbrev och blir 1768 utnämnd av landshövdingen till häradsmålare. 14 år i Norra Ljunga socken Pehr Hörberg kunde till en början inte försörja sig på sitt måleri och 1776 blev han torpare på Stabäck i Norra Ljunga socken. Han kände till trakten bra, för bara några år tidigare hade han gjort sitt första stora kyrkliga arbete i Norra Ljunga kyrka. Under 7 år bodde han i Stabäck innan han blev arrendator på Mejensjö Storegård, där han stannade i ytterligare 7 år. Totalt blev det 14 år i Norra Ljunga socken. Arbetade åt hovet Under sin tid i Norra Ljunga tog sig Pehr Hörberg flera gånger till Stockholm för att fortsätta sin utbildning. Han blev känd och introducerades i de högsta kretsarna. Där träffade han kung Gustaf III och fick möjlighet att göra flera arbeten åt hovet. Från fattig vallpojke till självägande bonde Efter åren i Mejensjö flyttade Hörberg till Finspång. Han hade gjort målningar i kammarherren de Geers slott och blev övertalad att flytta till Finspång. Här köpte han sig en egen gård och därmed hade Hörberg avancerat från fattig vallpojke till torpare, arrendator och till sist, självägande bonde. Flera verk i vår bygd Hörberg var mycket produktiv och målade under sitt liv 87 stycken altartavlor, bland annat den i Vrigstad kyrka. I Nydala och Norra Ljunga kyrkor målade han bland annat bänkdörrar, altarskrank, läktarbröst, golvur med mera. Han gjorde också många andra målningar, till exempel finns hans verk i flera herrgårdar i vår bygd. Högbergs liv i ett nötskal Pehr Hörberg avled 1816 några dagar före sin 70-årsdag. Det sägs att Hörberg trots all sin framgång förblev en enkel och naturlig människa som uppskattades för sin höga moral och gudsfruktan. Ungefär 150 år efter Hörbergs tid i Stabäck reste Sävsjö Hembygdsförening en minnessten efter honom vid den plats där torpet ska ha legat. På stenen står texten ”Andens Storhet, Konstens skönhet, Svensk fattigdom”. Denna text anses sammanfatta Hörbergs liv i ett nötskal.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Bild på Sankt Sigfrids Källa längsmed Sävsjö Häradsväg

    Sankt Sigfrids källa

    En helig plats Källan och den intill liggande stenhällen med sina markerade gropar i den släta ytan, ligger vid Vallsjöns sydsida. Kanske upptäcktes källan och blev en helig plats snart efter att människor bosatt sig här för att mänskligheten har dyrkat källor, liksom egendomliga naturformationer, sedan urminnes tider. Ny lära Århundradena gick och runt 1000-talet nåddes våra bygder av en ny lära. Troligtvis var många smålänningar skeptiska och kanske inte så villiga att överge sin gamla fäderneärvda asatro. Men i slutet av 1000-talet eller början av 1100-talet hade de flesta låtit döpa sig till kristendomen. Dopplats Det kanske var så att källan var ett tungt vägande skäl till att Vallsjö gamla kyrka hamnade där den gjorde. De första kristna missionärerna sökte sig gärna till för bygdens folk heliga platser. Under missionstiden döptes de nyomvända oftast vid någon källa, som tidigare haft anknytning till den hedniska kulten och därför betraktades med invand respekt. Smålänningarnas första apostel Källan har fått sitt namn efter Sankt Sigfrid, smålänningarnas förste apostel. Han verkade i Sverige under första hälften av 1000-talet, alltså på Olof Skötkonungs tid. Sägnen berättar att Sankt Sigfrid, på sina missionsvandringar bland de hedniska smålänningarna också kom till byn Vallsjö. Men han blev inte särskilt väl mottagen, inte ens dryck ville man ge honom. Besviken och missmodig föll han på knä på en stenhäll strax ovanför sjökanten och bad till Vår Herre. Och se, strax sprang en källa upp framför honom och han kunde dricka sig otörstig. Märken efter Sankt Sigfrids knän Om skålgroparna i den numera mossklädda stenen berättar sägnen att de är märken efter Sankt Sigfrids knän, då han bad så intensivt efter vatten. Sannare och säkert mer vetenskapligt är nog att skålgroparna eller älvkvarnarna som de också kallas, knackats ut. Om funktionen för dessa gropar vet man inte särskilt mycket, bara att det hade någon form av magisk betydelse. Kanske att offra i eller att smörja in med ämnen av olika slag.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Hägne friluftsområde Sävsjö

    Sävsjö

    Sävsjö blir en tätort Sävsjö är en av de många tätorter som växte fram med järnvägen och man kan säga att Sävsjö föddes 1 oktober 1864. Då stannade nämligen det första personförande tåget vid det nybyggda stationshuset. Utmarkerna Stationen byggdes i utkanten av Vallsjö socken, inte långt från där häradsvägen mellan Vallsjö och Norra Ljunga korsade Torkån och grenade sig mot Sandsjö och vidare norrut. På platsen bodde då bara en handfull människor i ett par torp och backstugor, eftersom detta var utmarkerna mellan de omgivande socknarna Vallsjö och Norra Ljunga. Rivaliteten mellan socknarna Torkån var gränsen mellan de båda socknarna och många berättelser finns om hur rivaliteten mellan socknarna avgjorts vid just denna plats. Mest på skoj men kanske också med lite allvar, eftersom de flesta människor tycker att ”hemma är bäst”! Nybyggarsamhället Här som vid andra stationer utmed järnvägen, skapades förutsättningar för ett nybyggarsamhälle. Det ena huset efter det andra växte upp och fylldes av köpmän och hantverkare av alla de slag. Samhället växte snabbt och 1886 blev Sävsjö municipalsamhälle. Efter flitigt agerande blev Sävsjö stad 1 januari 1947. "Luft, hvila och gödning" Sävsjö hade präktiga gran-och tallskogar alldeles in på knutarna, vilket gjorde att det ganska snart efter järnvägens tillkomst kom hit människor med lungtuberkulos. Det var en av dåtidens stora sjukdomar, som till en början inte kunde botas men dock avhjälpas med ”luft, hvila och gödning”. Och den bästa luften var barrskogsluft. Sanatorium för de lungsjuka År 1907 byggdes en stor pampig byggnad som sanatorium för de lungsjuka. Idag kallas byggnaden för Ljunga Park och den anses vara nordens största träbyggnad. Sanatoriet blev landets största privata anstalt för lungsjuka och blev också känt som ett lyxsanatorium. Här fanns moderna bekvämligheter som el och WC och patienter från hela landet och även från andra länder, strömmade till Sävsjö. Stora tillgångar för köpmännen Sanatoriet var under många år en stor tillgång för samhället, till exempel fick köpmännen köpstarka extra kunder men viktigast av allt var att sanatoriet gav många arbetstillfällen. Sävsjö sjukhus År 1958 bestämdes det att sanatorieverksamheten skulle upphöra eftersom fall av tuberkulos blev allt mer sällsynt i takt med höjd levnadsstandard, effektivare läkemedel och bättre sjukvård. Anläggningen kom istället att användas till medicinsk eftervård och Sävsjö Sanatorium blev Sävsjö Sjukhus. Sjukshuset var utan tvekan samhällets största arbetsgivare med sina 200-250 anställda. Den verksamheten upphörde 1985 och efter en kort tid som flyktingförläggning har den ståtliga byggnaden idag förvandlats till en hotell och konferensanläggning. En stor levande landsbygd Från en handfull invånare för 150 år sedan bor det idag över 6000 människor i Sävsjö. Sävsjö är idag centralorten i Sävsjö kommun, som också innefattar tätorterna Vrigstad, Stockaryd och Rörvik samt en stor och levande landsbygd. Idylliska statskärnan Sävsjö Sävsjö är den lilla staden med en idyllisk stadskärna. Butikerna är personliga och här slipper man de stora butikskedjorna, som ser likadana ut och har samma utbud var helst man befinner sig. Sävsjös Trädgård En stolthet i Sävsjö är ”Sävsjös Trädgård”. Begreppet står för ortens vackra grönområden och planteringar och då främst för användningen av perenner. Sävsjös Trädgård har uppmärksammats både i press och TV och är väl värd ett besök. Häradsvägen mellan Norra Ljunga och Vallsjö går rakt igenom Sävsjö. Tidigare sneddade vägen över torget och fortfarande syns den gamla gatustenen, som är bevarad på en del av torget. Läs mer om Sävsjös Trädgård. Linnea Andrén En liten ort men väl värd ett stopp. Och en bygd värd att bo och trivas i. Flera är det säkert som håller med Linnea Andrén, gift med dåvarande stationsskrivaren i Sävsjö, som 1911 skrev visan som kom att bli Smålands landskapssång. Sången framfördes i samband med de olympiska spelen i Stockholm 1912.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
  • Vallsjö

    Vallsjö gård Idag syns det inte att det legat en by med flera gårdar strax söder om Vallsjö gamla kyrka. Vartefter jordbruksmark sammanslogs och skiftades under 1800-talet, flyttades Vallsjö Stom ut till sina marker. Gården, som ägs av Svenska kyrkan, heter fortfarande så och namnet kommer av att gården donerats till kyrkan med syfte att den skulle bidra till prästens avlöning. Kvar vid kyrkan blev en gård, Vallsjö gård, som runt 1920 delats i två gårdar. Gammal festplats Den vackra ängen som idag hålls öppen av betande djur, har ett förflutet som festplats och säkert är det ett och annat par som funnit varandra här på denna vackra festplats. Vallsjöängsfesten År 1924 ordnades Vallsjöängsfesten för första gången av Sävsjö Hembygdsförening. Också dåvarande Arbetarpartiet hade sina sommarfester här och vid ett tillfälle var Per Albin Hansson (Sveriges statsminister år 1932-1946) inbjuden som talare. På 1940 talet tog Bondeförbundets ungdomar, SLU senare CUF, över arrangörskapet för Vallsjöängsfesten. Till en början var det festligheter en söndag under juli med talare, underhållning av den tidens kända artister, tombolor, luftgevärsskytte och allt som hörde en festplats till på den tiden. Senare utökades det till en helg med dans på lördagskvällen, kyrkogång på söndagen med kyrkkaffe i ängen följt av politiska talare och underhållning under eftermiddagen. Den sista Vallsjöängsfesten hölls i slutet av 1970-talet. Vallsjös gamla runsten Vackert belägen uppe på kullen på Vallsjö äng står en gammal runsten med texten ” Väsäte och Ivar och Sylva, bröder tre gjorde bro, denna och satte sten, denna efter Tjälve, fader sin”. Runstenens olika platser Ursprungligen restes den vid en kavelbro mellan två kärr, sydöst om Vallsjö gamla kyrka. Spår av den gamla vägen mellan kärren anas ännu och där bron en gång stod, rinner en liten bäck. Runt 1820 flyttades runstenen för att användas som förstugebro till ett av husen i Vallsjö. Då huset revs omkring 1850, flyttades stenen och kom att fungera som vägmärke vid gamla landsvägen. År 1938 flyttades den till sin nuvarandeplats. Sibbestenen I Småland finns cirka 120 runstenar och ytterligare en runsten finns i Vallsjö socken. Den kallas Sibbestenen och står på sin ursprungliga plats mellan Uppåkra och Sibbarp, väster om Vallsjön.
    Se och göra
    Sevärdheter
    Sävsjö kommun
Den här webbplatsen använder kakor för att ge användaren extra funktioner. Men om du själv vill bestämma vilka kakor som ska användas trycker du på inställningar.